Fortsättning följer...

Min och Kimbis oflyt fortsätter som en dålig följetong. Idag var det åter dags för ett besök på seminstationen. När vi stod och väntade på vår tur så brunstkissade Kimbi ordentligt i stallgången. Mitt hopp tändes efter att ha känt mig lite nedslagen i helgen då jag inte sett några tecken på brunst. Veterinären undersökte henne men hittade tyvärr ingen follikel som var speciellt stor, vilket det fanns i fredags. Veterinären trodde eventuellt att Kimbi kunde vara i någon form av förbrunst, så vi ska komma tillbaka på fredag så får vi se hur det ser ut då.
 
Idag var Kimbi i alla fall tillräckligt öppen så vi kunde ta ett bakterieprov på livmodern. Känns skönt att göra det redan nu innan inseminering efter förra årets otur. Visar det sig att hon har någon infektion så kan vi behandla det i tid. 
 
Nu får Kimbi alltså gå ett par dagar till så får vi se vad som händer. Det känns i alla fall bra att det fortfarande är väldigt tidigt på säsongen. Förra året inseminerades hon första gången först en bit in i maj, så det finns fortfarande gott om tid. Det ska bli bra försök. Det är ingen mening att inseminera om det inte ser bra ut.



Första besöket på seminstationen

Så i onsdags var det äntligen dags för årets första besök på seminstationen. Lite nervöst men med en inställning om att det var långt ifrån dags nu lastade jag in Kimbi i det nytvättade gula släpet. Kimbi som älskar att vara ute och åka tvekade inte utan sprang glatt på transporten. Ganska exakt 50 minuter tog det att åka från stallet till Flemminge. Det känns ändå helt okej. Väl där fick vi vänta en stund på att några andra hästar kollades innan det var Kimbis tur. Flemminges stall är väldigt öppet och vackert. Murade låga väggar så alla hästar kan stå och ha kontakt med varandra. Kimbi tyckte nog att hästarna kom lite väl nära, hon som är van vid boxgaller.
 
När det var vår tur fick jag ställa Kimbi i seminspiltan. Kimbi är inte helt nöjd med att undersökas men hon är ju så otroligt snäll så hon ställer ändå upp. Och från att tro att det nog fortfarande var stendött på aktivitet i Kimbi så fick jag revidera detta när veterinären sa "det är en hel del på gång". Det var inte färdigt för inseminering men det var troligen nära. Så vi fick åka hem med order om att återkomma två dagar senare. 
 
I morse åkte vi till Flemminge åter igen. Helst hade jag nog stallat upp henne där under denna tiden men Eva hade tyvärr lite ont om boxplatser. Det blir lite meckigt med jobbet att åka men det är tur att jag har en väldigt bra chef (än så länge). Idag hade äggblåsan vuxit en del, men resten av Kimbis kropp var inte riktigt redo för inseminering ännu. Så istället för att chansa och inseminera så fick vi åka hem för att komma på ytterligare ett besök på måndag morgon. Min chef blir nog överlycklig.
 
Tyvärr upptäckte jag att Kimbi var halt i måndags när jag red. Hon får därför vila just nu så får vi se hur det utvecklar sig. Hältan kom plötsligt och är ganska kraftig så förhoppningsvis har hon bara lyckats göra någor dumt i hagen. Hon är inte halt i skritt i alla fall så hon får gå i hagen och chilla och satsa på att bli dräktig istället.



Dags för första kollen

Kimbi har fått en lugn helg i hagen efter en lite intensivare vecka. Hon har nog njutit av våren som till sist kommit på riktigt. Kommande vecka åker vi till Flemminge seminstation för en första koll av Kimbi. Jag ser inte till någon brunst så jag vet inte ens om hon kommit igång för i år, men de frågetecknen hoppas jag veterinären hjälper mig att reda ut. Egentligen skulle vi dit imorgon, men besöket har blivit flyttat till onsdag morgon så jag får vänta med spänning fram tills dess. 

Känns lite som antiklimax att Kimbi inte riktigt kommit igång med brunsterna som hon brukar i år. Jag har ändå försökt ge henne bra förutsättningar med mycket tid utan täcke och vitaminer och mineraler. Vintern har ju däremot jobbat emot oss och det var för ungefär två veckor sedan som det till sist vände och snön försvann. Jag hoppas bara att allt ser bra ut i Kimbi så det bara beror på vintern. Håll tummarna!

(null)




Dagens ridpass

Jag måste bara berätta om dagens ridpass! Jag red ett pass på banan efter en helg med tömkörning, uteritt och lösgalopp samt vilodag igår. Jag har ju inte tränat för tränare på mer än ett år så jag och Kimbi kämpar på själva så gott det går. Trots detta har jag och Kimbi fortsatt göra fina framsteg. Hon har blivit starkare och med det också mer lyhörd. 

Idag fokuserade vi efger uppvärmningen på en del arbete på en 8-volt med 20m-volter. Till en början i trav med skrittövergångar vid medellinjen. På volterna gjorde jag flyttningar av bakdelen samt sluta på viltspåret om vartannat. Hon lyssnade enormt bra! 

Därefter gick jag över till galopp och gjorde nedtagning  till skritt på medellinjen följt av ny galoppfattning från skritt. Det är inte helt ovanligt att Kimbi brukar stressa upp sig när det blir mycket övergånget (och framförallt om det är galopp inkopplat). Idag var hon dock väldigt uppmärksam och lugn och gjorde övningen nästan prickfritt. Då fick det bli samma övning men med halt på medellinjen. Det gjorde hon också superbra. 

Kände mig väldigt nöjd med passet och började nästan ångra mig angående betäckningen. Men nä, Kimbi och jag har tid på oss även efter ett eventuellt föl. Jag är inte så mycket för att tävla dressyr men däremot tycker jag det är väldigt kul att träna och utvecklas. På det spåret fortsätter jag gärna!

(null)




Fantasier och faktiska planer

Nästan varje dag när jag står och ryktar Kimbi står jag och fantiserar om hur det skulle vara om hon varit dräktig. Jag fantiserar om att få se hennes mage växa. Jag tänker hur det skulle vara att stå med händerna och örat tryckt mot magen och få känna ett liv där inne ge tecken till omvärlden. Nu när alla föl börjar födas så svider det lite extra att jag inte får göra detta i år. Vid den här tiden skulle jag ha satt upp fölkameran och troligen inte kunnat slita mig en sekund. Jag hade varit sjukt nervös och förberett mig inför fölningen in i minsta detalj. Inget skulle lämnas åt slumpen. 
 
I år får jag istället planera in nästa dressyrträning och löshoppning med stallkompisen senare i veckan. Men på måndag börjar trots allt årets seminresa så smått. Då öppnar stationen och vi ska in och ta en koll på Kimbi. Jag börjar fundera på om Kimbi ens har börjat brunsta i år. Men om hon inte gjort det så borde det komma nu. Det har varit varmt och soligt och Kimbi har kunnat gå utan tecken i ett par dagar vilket hon njuter av för fullt. Spännande ska det bli på måndag minsann!



Kimbis status

Kimbi är i otroligt fin form just nu. Jag har nog inte tränat för en tränare på ett år nu, men vi fortsätter göra framsteg. Vi hoppar inte direkt (mest för att jag är för lat för att bygga hinder) men vi rider ut och trimmar på banan. Jag är inte något stort fan av att tävla i dressyr. Bedömningssporten får mig lite lätt illamående. Jag ser inte ut som den ideala dressyrryttaren, och ganska ofta märker jag att det lyser igenom i poängen. Vi satsar istället på att trimma på hemmavid och ständigt bli bättre och bättre. Bakdelsvändningarna och ryggningarna börjar sitta och den förvända galoppen blir hela tiden starkare. Där har hon en förmåga att köra på fart vilket blir lite okontrollerat, men jag tänker att balansen kommer med styrkan så småningom.
 
Efter förra sommaren så fick jag och Kimbi börja om lite. Hon hade fått en lång vila över sommaren och hade tappat en hel del styrka. Jag skyndade väldigt långsamt och försökte stärka upp henne från grunden, med mycket uteritter och lösgörande jobb. Det gav resultat framåt senare delen av hösten och jag började känna att vi var redo att komma iväg och träna igen. Ungefär då så gick vår dragbil sönder. Inte lite sönder heller utan motorn skar och den stod stilla på verkstaden i nästan 3 månader. Vi fick tillbaka den i slutet av januari tror jag. Efter det har hels vintern hållit ett fast grepp, och samtidigt har jag insett att tiden är ganska knapp fram tills det är dags att betäcka om henne. Med andra ord har vi fortsatt med hemmaridningen och tyvärr inte kommit iväg på några träningar.
 
Jag har alltid gillat att träna dressyr med Kimbi. Hon är på en helt annan nivå än någon annan häst jag haft. Hon vill hela tiden förstå och göra rätt och har samtidigt väldigt lätt för sig. Jag är ingen dressyrryttare i grunden. Jag har bara kunnat dressyrrörelser i teorin men aldrig riktigt haft möjlighet att slipa på dem. Det har tagit väldigt lång tid för mig att kunna komma till bra ridning i dressyren på Kimbi, men nu är det så himla roligt. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna sitta och slipa på slutor, enkla byten, förvänd galopp och inridning och halt från galopp på Kimbi. Eller, jag trodde nog aldrig jag skulle göra det på någon häst, och samtidigt tycka det är kul.
 
Nu när det är dags för ett nytt försök att betäcka Kimbi så känns det ändå väldigt bra. Vi har haft en ganska lugn vinter. Jag är också väldigt glad över att jag väljer en gångartshingst. Jag hoppas på en framtida kompis som jag kan ha det väldigt roligt med. Träna dressyr, hoppa lite terräng och ta sig över några hinder. Det ska bli en spännande framtid om nu Kimbi blir dräktig.



Val av hingst

Då mina förhoppningar om den hingst jag tänkt välja sjönk till botten så har jag ju därefter fått byta fokus. Som vanligt tog jag hjälp av Kimbis uppfödare Anette för att ledsaga mig i hingstdjungeln. Båda hingstarna hon föreslog hade jag faktiskt kikat på lite innan, men den ena ligger mig närmre hjärtat än den andra.

Hingstarna hon föreslog var dels Van Vivaldi, som verkligen imponerade på mig under strömsholmsvisningen. Han rör sig med lätthet och verkade ha ett bra temperament.

Den andra hingsten som hon föreslog vad den enda gångsartshingsten som jag inte lyckades se på Strömsholm på grund av att han visades sist. Det är Gammelengårds Zappa som godkändes 2016 och därefter har gått från klarhet till klarhet på unghästtävlingar. Jag tycker han har en trevlig typ och rör sig väldigt trevligt.

För mig faller valet på Gammelengårds Zappa. Ett lite mer oprövat kort än Van Vivaldi men han tilltalar mig mer. När jag dessutom fock se att han förra året hade över 96 % dräktighet så kändes det väldigt rätt. Det var endast 2 ston han inte lyckades få dräktigt förra året, så då vet jag i alla fall att jag har gjort vad jag kan på den punkten till mitt lilla krångelsto.

Jag tror att Zappa kan bidra till Kimbi med ett gott temperament och bra rörlighet i gångarterna. Han är inte alltför långlinjerad eller grov vilket jag tror kan vara bra för Kimbi. Vad jag hört så har hans föl blivit väldigt snälla hittills, och temperamentet måste ändå vara prio ett. Jag är ju fortfarande nybörjare på detta med avel och vill inte avla en för svår häst till mig själv. Nu är det bara att sätta sig lugnt i båten och hoppas på det bästa! Jag vill så gärna ha föl 2019!

Jag slänger in ett par bilder på fina Zappa <3

 
 



Station spikad!

Nu känns det bra. Jag har fått bekräftat att den seminstationen som jag ville använda i år kan ta emot Kimbi redan när den öppnar den 16 april. Hon kommer i år få åka till Flemminge gård! Förra året hade jag kontakt med dem men på grund av många egna hästar kunde de inte ta emot utomstående ston för uppstallning innan de andra gått ut på bete i slutet av maj. I år såg det lite annorlunda ut så jag lyckades få in Kimbi där.

Fördelen med denna station är bland annat att det inte ligger alltför långt bort. 5 mil från stallet ungefär, vilket ju är betydligt närmre än 13 mil som jag hade till Salsbro förra sommaren. Eftersom det är förhållandevis nära så kommer jag inte stalla upp henne på stationen hela tiden utan endast dagarna kring brunst och insemination. Sedan kan jag ta hem henne igen och därmed slipper jag vara hästlös någon längre tid. Förra året höll jag på att gå sönder av tristess av att inte ha någon häst.

Jag känner en hög tilltro till Flemminge. Eva som driver den verkar väldigt engagerad och kunnig, och väldigt mån om att det ska bli bra. Kimbis uppfödare hade sin hingst där i en säsong och hon var också väldigt nöjd med deras hantering. Så det känns superbra! Nu är det mindre än två veckor kvar tills säsongen drar igång. Jag längtar!




Hingstarna bakom kulisserna

Det är mycket som är svårt med att välja hingst. Extra svårt är det när man inte är så erfaren själv och vet riktigt vad man ska kolla på. Alla försöker göra sin research. Man googlar på nätet, youtube och på Facebook för att få fram så mycket info som möjligt. Men något som man inte kan googla fram och som sällan kommer fram är negativa aspekter som inte visas i rampljuset.

Under hingstvisningen på Strömsholm satt jag lätt dreglandes på läktaren och var beredd på att signa upp mig på en hingst på stående fot. En ung hingst som visade en otrolig ridbarhet och ett kanontemperament inne i det fullsatta ridhuset.

Några dagar senare får jag ett meddelande från Kimbis uppfödare. "Du ska absolut inte använda honom. På framridningen var han livsfarlig. Han har ett väldigt tråkigt temperament. Han var otäck och farlig!". Min entusiasm för hingsten sjönk som en sten. Självklart vill jag inte chansa på en sådan hingst. Jag tänker också på hur det skulle varit om jag inte hade Kimbis uppfödare som har en helt annan insyn än jag, och som månar om att jag ska göra rätt. Tänk om jag istället haft ett sto och saknat dessa kontakter. Kanske skulle fölet ändå bli bra, eller så skulle jag föda upp något som jag inte alls klarar av eller vill stå för.

Jag förstår också att det är svårt att veta hur mycket det spelar in att de är hingstar och hur mycket som är deras faktiska personlighet. Jag tänker däremot att om jag hittar en hingst med kanontemperament trots att de är hingstar, så bådar det gott till mitt framtida sto eller min framtida valack. 

Denna hingst kunde i alla fall snabbt strykas från min lista. Jag låter gärna andra chansa och förhoppningsvis släpps inte temperamentet igenom till avkommorna. Jag är däremot nybörjare så det lämnar jag till proffsen. Jag hamnade åter på ruta ett, men än en gång kan jag tacka Kimbis uppfödare för input och nya hingstidéer. En annan hingst är i stort sett spikad och jag kan knappt vänta på att få börja för säsongen. Det närmar sig med stormsteg! 

(null)




Hingstvisning på Strömsholm

På onsdagen släpade jag med min något skeptiske sambo till Strömsholm för hingstvisning av hela 24 hingstar. Fördelen med min sambo är att han aldrig tackar nej till ett äventyr. Nackdelen är väl att han inte kan något så jag får inte så stort utbyte. Jag försökte lite försiktigt fråga om han såg någon skillnad på hur gångartshingstarna rörde sig jämfört med hopphingstarna. Ja, någon skillnad var det, men han kunde inte sätta fingret på vad det var. Och så var det med det.

Jag hade aldrig tidigare varit på en hingstvisning utan hållit mig till webbsändningarna tidigare. Jag är dock en sådan person som aldrig kan göra något halvhjärtat. Antingen tar jag inte ett föl, eller så ska jag ta ett föl efter mitt sto och då ska jag banne mig sätta mig in i allt som har med avel att göra. Det är nog både hälsosamt men också väldigt tidskrävande. Det är också kul, och det är nog det viktigaste.

Det var väldigt lärorikt att vara på plats på Strömsholm. Det fanns hingstar som tidigare verkligen tilltalat mig men som föll med magplask rakt ned i ridhusbotten. Framtunga, ovilliga, starka och med bakbenen på andra sidan ridhuset i den ökade traven. Det fanns också de hingstar som på pappret inte tilltalat mig speciellt men när jag fick se dem under ryttare så växte de verkligen. Jag blev även kär i hopphingsten Gisborne VDL. Om jag inte hade bestämt mig för att avla fram en liten gångartsfölis så hade han helt klart stått högt på listan efter hans fina uppvisning. Väldigt fin hoppteknik tillsammans med ett till synes gott temperament och väldigt fina gångarter. De hade nog blivit en väldigt bra fälttävlanshäst.

Van Vivaldi var en hingst som jag spanat lite på men känt mig lite osäker på. Han var dock fantastisk under visningen och visade sig väldigt väl under ryttare. De filmer jag sett på honom innan har varit ett par år gamla och jag tror verkligen att han utvecklats sedan dess. Han hoppade helt klart upp några pinnhål på min lista över fina hingstar.

Kimbis släkting och tillika godkände hingsten Klifton visade upp sin fina galopp för publiken. Lite orolig i munnen tyvärr vilket störde stundtals men han är helt klart fin och jag hoppas att många vågar använda honom. Han ska stå på Lövsta i år. Det är ju synd att Kimbi och han är så nära släkt. Han har det temperament och den ridbarhet jag gärna vill avla på. Dessutom har han bra rörlighet och fina bakben i både trav och galopp. Jag hoppas några fick upp ögonen för honom under kvällen i alla fall.

Efter Klifton visades den svarta Formalin som jag blivit så kär i. 4 år gammal i år och verkar röra sig lika väl i år som förra året. Dessutom blir jag så otroligt imponerad av Ida-Linn som rider honom. Hade jag haft bara lite av hennes ryttartalang hade jag varit nöjd. Det ser otroligt lätt ut för henne när hon lotsar runt den unga hingsten inne på banan. Jag tror att det var många som blev imponerad av honom.

Vi hann tyvärr inte se alla hingstar då det drog ut på tiden och jag visste att min väckarklocka där hemma skulle ringa klockan 6 dagen efter. Så vi missade de sista hopphingstarna samt Zappa. Honom hade jag annars gärna velat se, men man kan inte få allt. Jag var väldigt nöjd att jag kom iväg till Strömsholm i alla fall, och hade nog en känsla av att somna lite mer klar i huvudet än kvällarna innan.