Terrängträning
Igår var Kimbi på sin livs första terrängträning på mantorps terrängbana. Jag har inte varit där på en sådär sex år, så jag är väl lite ringrostig jag med. Men jag är så nöjd över min häst. Jag förväntade mig att hon skulle vara livrädd för det mesta och jag skulle vara glad om jag lyckades hoppa ett par hinder med draghjälp, men jag hade visst underskattat min häst. Hon verkade tycka det var väldigt kul och gick mer eller mindre som en klocka.
0Vi började med att hoppa några vanliga stockhinder, ett räcke och en oxer, och det klarade hon helt utan problem. Sedan hoppade vi en häck som var väldigt läskig, men med draghjälp så gick det bra. Sedan hoppade vi en liknande häck fast smalare och den hoppade hon fint. Vi tränade en del på att galoppera upp och ned för backar också, och Kimbi skötte sig exemplariskt och galopperade i lugn och fin galopp nedför och galopperade på uppåt. Sen tog vi oss över en torrgrav med liten vägg, och ett antal palisadhinder utan några som helst problem. Det jag blev mest förvånad över var att hon var så himla positiv med vattnet. Vi kunde galoppera igenom det utan det minsta tvekan, och Kimbi verkade tycka det var väldigt kul.
W tycker att vi borde satsa på debut i fälttävlan till hösten. Vi får väl se hur det går med det. Jag ska väl försöka hinna med att debutera hoppning först, utan att hon håller på att dö av rädsla.