Lättare sagt än gjort
0Tidigare var jag så himla säker vilken seminstation som jag skulle välja. Jag hade ju hittat en som dels låg nära mig och dels kändes det bra. Jag hörde därför av mig till seminstationen för att höra om de hade plats för någon som Kimbi.
- Ja, svarade dem. Men vi tar inte emot ston förrän i slutet av maj.
"Slutet av maj?!" Tänkte jag. Jag som har fått inpräntat i mig från alla håll nu när jag vill försöka betäcka att börja tidigt för sjutton gubbar. Ett förstagångssto vet man aldrig hur de är att få dräkiga. Jag förstår hur de tänker och även fast det skrämmer mig att om Kimbi skulle bli dräktig tidigt så kommer hon få föl typ mitt i vintern. Jag ser framför mig hur jag får släpa föl in och ut från hagen och stå med typ infravärme och täcken. Men hellre det kanske, än att låta tiden gå och inte få dräktigt för att tiden rinner iväg.Jag har därför fått lov att stryka denna seminstation från min önskelista.
Tanken med att ta en station nära är ju att jag kan ta hem Kimbi mellan seminering och dräktighetskoll. Nu har jag istället fått utöka min geografiska avgränsning. Tyvärr kryllar det inte av seminstationer i Östergötland. Det gäller ju att känna sig trygg med stället man lämnar sin häst till. Därmed är personkemin väldigt viktig för mig. Av den anledningen går två seminstationer i mitt närområde bort då jag har svårt för ansvarig veternär. Det skulle inte kännas bra i mammahjärtat att lämna henne där.
Nu har jag istället valt att gå på magkänsla och rekommendationer. Jag har tagit kontakt med den seminstation som stallägaren använt till sitt tidigare avelssto. Hon har i alla fall fått dräktigt alla de gångerna hon använt dem, och har varit väldigt nöjd med bemötande och omskötsel av häst. Jag fick svar idag och det verkar som att de skulle ha plats för Kimbi. Jag ska prata lite mer med dem så får vi väl se. Typ i mitten av april kommer jag nog skicka iväg henne i så fall. Och det är fruktansvärt snart. Det är om typ... 2 veckor. Sen är det bara att hoppas.
Detta är Koopa, och det är Kimbis mamma Kimberly i bakgrunden på riksfölfinalen 2015. Koopa lever tyvärr inte längre pga en hagskada, men han var alltså halvbror med Kimbi. e. Tailormade Tempation. Kan och Kimbi hade i stort sett identisk teckning. Lite kul tycker jag.
Välja station
När man ska inseminera sitt sto så handlar det inte bara om att hitta den perfekta hingsten. När man har hittat den perfekta hingsten så behöver man också hitta en seminstation som kan hjälpa dig att tillverka ditt älskade föl. Jag har insett att det kan vara nog så klurigt som att hitta rätt hingst
Välja hingstens station
Många hingstar i vårt avlånga land står uppställda på hingststationer som också har seminstationer. Det kan vara smidigt att välja en av dessa stationer då man då oftast kan i demoners sitt sto med färsk sperma och slipper de riskerna som finns med transporterad sperma. Det finns hingstar som har betydligt högre dräktighetsprocent på färsk sperma jämfört med transporterad. Nackdelen kan ju vara att man kan få åka långt till stationen. Det gör att man oftast kanske lämnar kvar sin ädelsten på stationen tills hon är bekräftat dräktig. Hem får man sedan en ganska saftig räkning med en stor post på uppstallningskostnad, eftersom den betalas per dag.
Välja station utifrån geografiskt läge
Bor man i de södra delarna av landet så är det inte bara hästgårdar som det kryllar av. I många delar finns det också rätt många seminstationer. Ett väldigt smidigt alternativ för den som inte vill stalla upp sitt sto på stationen alls eller bara låta henne stå där några enstaka nätter vid i semination. Nackdelen är ju åter igen att transporterad sperma kan vara sämre (om man inte har sånt flyt att hingstens station är den man bor nära). Sen kan det ju vara osmidigt att köra stoet mellan station och hemstallet om man väljer den lösningen.
Välja station efter popularitet
Jag har märkt att det finns seminstationer som är mer poppis än andra, och det finns de som väljer station utifrån detta. Känns som onödigt omständigt många gånger. Jag skulle inte välja station på popularitet. Enda gången jag skulle välja en sådan station är väl om de faktiskt skulle ha den hingsten jag vill ha och det är smidigast att köra dit henne. Jag vet inte om dessa stationer faktiskt har procentuellt bättre dräktighet. Jag tror inte det finns statistik för stationer att tillgå offentligt, tyvärr.
Så som läget är för mig kommer jag troligen välja en station som ligger rätt nära Linköping. Jag kommer inte köra Kimbi imellan en massa men tänker att hon kanske kan få komma hem mellan insemination och dräktighetskoll. Det är ett par veckor där imellan. Jag har förstått att stationen består av kunnigt folk och att jag borde kunna lämna Kimbi där med gott samvete. Står hon när är finns det ju också möjlighet att åka dit och hälsa på ifall saknaden blir för stor. Skulle jag av någon anledning byta hingst till en med sämre dräktighet skulle jag dock försöka ta hans hemmastation tror jag, för att förbättra oddsen för dräktighet. Men den hingsten det lutar åt står på station utan seminstation. Dessutom ligger den så jäkla långt bort att ingen normal person skulle orka åka.
Nu ska jag bara ta kontakt med stationen och prata med dem ifall de har möjlighet att ta emot Kimbi. Jag har ingen aning om hur stor förfrågan stationerna brukar ha och om de brukar bli fulla fort. Jag hoppas att de har plats. Kimbi har säkert inget emot att bo i vardagsrummet annars :).
Utan min ädla springare
Jag kan tyckas vara rädd dum som väljer att ta föl på Kimbi. Hon är min enda häst, så det är inte så att jag har tre andra springare i stallet som står och väntar på mig när Kimbi går på mammaledigt.
Jag har en förhoppning om att jag ska kunna rida henne ganska långt in i dräktigheten. Om nu Kimbi tycker att det känns okej. Jag har däremot inte tänkt åka iväg och träna och tävla så det får helt enkelt ligga på is nu ett tag. Vi har ändå haft en svacka på tävlingsfronten så det känns nästan bra att lägga fokuset på något helt annat och ta bort alla krav. Jag har rätt höga krav på mig själv och anser inte att jag har lyckats speciellt bra i min ridning efter Kimbis skada. Jag tappade väldigt mycket det året tyvärr. Men nu känns det igen inspirerande med ridningen där målet är att hålla Kimbi fräsch och ha roligt.
Jag hade först tänkt att tävla Kimbi lite i vår innan jag betäcker henne, men jag har släppt det. Jag har blivit övertalad att skicka iväg Kimbi till seminstationen ganska tidigt, så kanske åker hon iväg redan om en månad. Det är otroligt kort tid! Men innan dess har jag tänkt åka till veterinären och kolla upp henne för det skulle kännas bra om hon var helt frisk i leder och muskler innan jag ställde av henne för att skicka henne på semin. Jag ska ringa min veterinär i veckan så jag kan komma dit snart och göra en check. Kombi har sedan tidigare varit lite svag i ett bakknä efter sin skada och i somras fick hon en stengalla och överansträngde sin kota på frambenet. Jag tror att hon eventuellt kan ha en liten känning någonstans. Det är lika bra att kolla upp innan hon blir halt eller dylikt.
Kunskap och oro
Att ta ett föl på sin häst har jag insett är otroligt komplicerat och avancerat. Det krävs att man har intresse såväl som tid och energi att läsa in sig på allt.
Mina planer att betäcka Kimbi började redan för ca 1 år sedan. Sedan dess har jag läst allt jag kommit över på internet. Jag har även köpt en bra bok som ger en förenklad och uppstyrd bild av hur man går tillväga när man vill betäcka sitt sto. "Avel för amatörer" heter boken och handlar egentligen bara om första stegen. Dvs att bestämma sig för att ta föl, hitta en hingst och betäcka stoet.
Nät jag var 12 fick vi ett föl hemma. Vi betäckte mitt B-ponnysto Annie. Grejen är att jag då var rätt liten då. Även om jag har minns allt från den tiden så var det min mamma som tog allt ansvar gällande betäckning, kostnader och planering. Nu är det istället jag själv som står där och ska ta huvudansvaret.
Nu tror jag inte att jag kommer ha all den kunskap som krävs för detta på egen hand. Jag är glad att jag har flera personer runt mig som har större erfarenhet än mig när det kommer till avel. Jag är bara en glad amatör som kommer vara överlycklig om detta lyckas.
Jag har under de senaste åren skaffat mig en del kunskap om avel på katter. Det är absolut inte som att avla på hästar men det har i alla fall visat att jag klarar mer än jag tror. Jag var helt livrädd när jag skulle ta min första kull. Jag var rädd för att jag skulle göra något fel eller missa något som skulle göras eller förberedas. Men med tiden har jag lärt mig och jag gjorde inte ens något fel första gången. Nu väntar jag min tredje kull som är beräknad 10 april. Den här gången känner jag mig tryggare. Jag vet vad som behöver förberedas, vilka papper som ska skickas in och vad det kommer kosta. Lagom tills jag känner mig trygg med detta så ger jag mig alltså ut på ännu djupare vatten.
Min filosofi just nu är ett steg i taget. Jag försöker att inte läsa på on fölning och föl. Varför läsa på om det innan jag ens vet om jag får något dräktigt sto? Nä, allting har sin tid, och skulle nu Kimbi bli dräktig så har jag trots allt 11 månader på mig att läsa på. Jag är ganska lättlärd så det borde jag hinna.
Fina fölis från i somras. Tyvärr fick hon somna in bara några veckor gammal.
Min senaste kattkull ett par veckor gamla. Söta som få!
Hemskt mycket hej
Hej! Jag har inte bloggat på flera år men ändå så har jag låtit bloggen finnas kvar. Bloggen är trots allt förenat med mycket minnen och det känns väldigt kul att ha den kvar.
Den här gången skriver jag för en speciell anledning. Jag vill kunna skriva ner mina reflektioner och tankar under den kommande tiden. Jag har nämligen tagit beslutet att BETÄCKA KIMBI!
Det är ett väldigt stort beslut för mig som jag har tänkt på i typ ett år. Men nu börjar det äntligen dra ihop sig för betäckningssäsong och det är så sjukt mycket för mig att läsa in mig på och lära mig. Jag har tagit hjälp av Kimbis uppfödare Anette som är otroligt hjälpsam. Tillsammans med henne hoppas jag att vi kan få Kimbi dräktig och förhoppningsvis få ett friskt föl nästa vår.
Varför vill jag då betäcka Kimbi? Det är trots allt något som är förenat med mycket risker. Man får vara beredd på att man kan förlora både mycket pengar, men även riskerar man att förlora både sto och föl. Det var exakt vad som hände stallägaren som äger det stall som Kimbi står i. I somras födde hennes sto ett superfint stoföl. Tyvärr skadades stoet vid förlossningen och fick tas bort ett par dagar senare, och senare fick även fölet tas bort pga hjärtfel. Det var en upplevelse för alla i stallet där vi kämpade och pendlade mellan hopp och förtvivlan. Jag tror dock att detta var väldigt nyttigt för mig att uppleva. Jag vet att det inte är någon dans på rosor att ta föl, och jag vet vad jag riskerar.
En anledning till att jag vill ta föl på Kimbi nu är såklart att jag upplever henne som ett väldigt bra hästexemplar. Hon har ett otroligt vänlig individ med en fantastisk arbetsvilja. Hon älskar att arbeta och har otroligt lätt för sig. Hon är dessutom fint exteriört med fin typ och ben. Hon hade gärna fått vara mindre, men trots sin storlek rör hon sig väldigt lätt och är aldrig tungriden.
Hon har utöver detta en väldigt fin stam både på fädernet och mödernet. Arvet från hennes fader har gjort att hon har ganska mycket i huvudet och har ganska lätt till stress. Kimbis uppfödare har länge avlat på samma stolinje som Kimbi kommer ifrån. Ur denna har många fina hästar fötts. Bland annat den godkände hingsten Klifton 1329 som har Briar som morfar och samma storfamilj som Kimbi på mödernet. Vi har även stoet Kemely som vann kungakannan som 3-åring och blev alltså Sveriges bästa gpngartssto det året. Kimbis linjer har alltså redan bevisat att det finns potential och jag hoppas självklart på att Kimbis förhoppningsvis kommande bebis ska gå i samma fotspår.
Den andra anledningen till att jag vill ta föl nu är att hon trots allt börjar bli till åren för att få sitt första föl. Hon är 12 år och således 13 när fölet föds. Jag är glad för varje dag Kimbi är fräsch, men jag vet inte hur länge hon kommer vara det. Jag hoppas att vi har många år kvar tillsammans, men jag vill inte sumpa chansen att få en påläggskalv. Kimbi har trots allt lite gamla skador och är en stor häst vilket påfrestar kropp och leder. Det känns som det ligger bra i tiden för då är Kimbi 16 när man behöver börja göra lite mer med fölet. Då kan jag nog med gott samvete ta det lite lugnare med Kimbi och fokusera på en unghäst.
Det är också så att det rent ekonomiskt känns bra att skaffa föl nu. Jag har inte velat ta föl innan jag känt mig tryggare rent arbetsmässigt. Nu börjar jag få så pass lång erfarenhet att jag inte känner mig så rädd att bli arbetslös. Det kostar ju såklart en del att ta föl och inte minst att stå där med två hästar senare. Det är något jag måste ha i kalkylen.
Jag hoppas att kunna skriva lite fler inlägg med mina tankar och reflektioner under den här resan. Jag söker själv efter avelsbloggar för att kunna lära mig mer men det är tyvärr inte helt lätt. Jag är inte den första amatöruppfödaren, och troligen inte heller den sista.
Exteriörbild på Kimbi. För mig är hon såklart bäst och finast, men jag hoppas kunna vara tillräckligt objektiv för att kunna välja en hingst som kompletterar henne väl.
Att se sina brister
När man ska välja hingst till sin höst handlar det mycket om att kunna se objektivt på sin häst. Man behöver rannsaka sig själv och försöka se vad ens underbara älskade höst har för brister och vad man vill förbättra eller ändra. Det handlar i te om att ta ett föl för avlandets skull utan det handlar om att försöka göra nästa generation till en bättre kopia än den du har idag. Det är inte helt lätt och jag har tagit hjälp av bland annat Kimbis uppfödare samt andra personer som jag litar på och som känner mig och Kimbi.
Jag har ett par saker som jag anser är viktiga hos en hingst till Kimbi som jag hoppas ska kunna komplettera henne
Storlek
Kimbi är själv väldigt stor. Hon mäter typ 178-179 cm över jordytan vilket egentligen är lite stort för mig. Nu har jag haft väldig tur med Kimbi ändå eftersom hon är väldigt mån om att göra rätt, har egen motor och inte är tungriden. Men storleken leder ju också till problem både i ridningen och rent hälso- och hållbarhetsmässigt. Därför hoppas jag på att Kimbis avkomma ska bli en bit mindre än hon själv. Det optimala hade varit om den inte blev över 170 cm, men det är ju svårt att lägga en sådan beställning. När jag kollar efter en hingst kommer jag dock en del på storleken. Självklart ska de också ha en bra typ och själva vara lite nättare än Kimbi, för att undvika en tung häst.
Psyke
Kimbi är en häst som har väldigt lätt att bli stressad. Hon har väldigt mycket i huvudet vilket ibland ställer till det, framförallt i ridningen. Hon är mer stabil från marken, men från ryggen kan hon få för sig väldigt mycket. Om hon inte förstår något så har hon också väldigt lätt att bli stressad, och då är hon svår att "få ned på jorden" igen. Av denna anledningen lägger jag stor vikt vid temperament och ridbarhet när det gäller hingst. Jag vill inte lägga något med mycket nerv på henne. Kimbis uppfödare som är väldigt insatt i aveln har givit mig en hel del nog don'ts och en del tips om stabila linjer som troligen skulle kunna komplettera upp Kimbis psyke. Jag vill såklart inte ha någon hjärndöd ridskolehäst, men många dagar önskar jag mig en häst som kanske är lite mer stabil än Kimbi i ridningen.
Gångarter
Till sist så väljer jag att prioritera gångarter. Kimbi har själv ganska bra gångarter men hennes svaghet har varit galoppen där hon har haft svårt att hitta styrkan. Jag vill därför ha en hingst med bra galopp. Jag skulle också gärna vilja ha en hingst med lite bättre bogfrihet och rörlighet än Kimbi. Hon själv tenderar att bli lite rak i gångarterna och har skulle vilja ha lite rundare gångarter.
Trots att jag själv mest tävlat hoppning med Kimbi väljer jag att lägga en gångartshingst på henne. Det är där jag tror att hon har mest att tillföra i aveln. Jag hoppas såklart på att få en avkomma som inte är helt bedrövlig i hoppningen. Kimbi själv hoppar väldigt väl vilket man kan hoppas att hon nedärver en del av. Sedan tävlar jag inte på någon elitnivå så de låga klasser jag kanske kommer att tävla tror jag att även en gångartsavlad häst skulle lyckas kravla sig över.
Det var lite tankar om hur jag tänker gällande hingstval. Det är inte helt lätt att hitta den optimala hingsten. Dessutom är det en hel värld av fina hingstar. Det gäller bara att hitta den som kompletterar upp MITT sto bäst i denna djungel. Jag är glad att jag har kunnigt folk runt omkring mig så jsg förhoppningvis hindras gå på några riktiga nitlotter.
Kimbi i en mellantrav.
Kimbi och jag på hennes första dressyrtävling.
Kimbi på hoppbanan vilket hon älskar! Hon hoppar ju inte helt Tivoligatan om jag får däga det själv.