Det svåra med att välja hingst

Spänningen är olidlig. Jag vet inte hur många hingstar jag granskat under det senaste halvåret. Man kollar på exteriörbilder och försöker utröna vad den där sluttande bogen betyder och om de något raka haserna kommer förstöra en framtida avkomma. Jag är ingen expert. Jag är helt motsatsen. En glad amatör som vill lära mig så mycket som möjligt på vägen och helst inte göra några katastrofala missar.
 
När jag ser hingst nummer 78 trava förbi i en flashig trav på ytterligare ett videoklipp blir jag helt plötsligt osäker. Osäker på min egen förmåga att avgöra om det jag ser är bra eller inte. Jag försöker fånga den mörka hingstens blick för att kunna se om den har en blick som jag vill ha på en framtida fölunge. Jag vet inte. Jag vet knappt vad som är skillnaden mellan hingst 78 och hingst 77. Båda är ju fina hästar. Så vad är det som säger att den ena hingsten skulle vara ett bättre val än den andra?
 
Det finns så otroligt många hingstar idag. De flesta hingstarna får inte så många ston så det blir svårt att se vad de nedärver. Det ser man först långt efteråt, och då är det ju liksom lite försent många gånger. Det är för ett otränat öga skitsvårt att se vad som är bra och inte. Alla hingstarna har ju redan genomgått en hård granskning och lyckats bli godkända i konkurrens. Där är det experter som sitter och tycker och dömer. Jag känner väl att jag egentligen inte har den kunskapen att döma. Jag väljer därför att förlita mig mycket på den hjälp jag har att tillgå, samt min magkänsla. Man kan ju hoppas på att den känner av jackpot någon gång.
 
Jag har pratat och bollat tankar med Kimbis uppfödare. Hon pratar hingstar och avgifter och dräktighetsprocent och blodslinjer tills man blir helt snurrig. Jag kan inte låta bli att le åt hennes ofantliga kunskap och hur glad jag är att få ta del av en bråkdel av detta. Hon har avlat på Kimbis stolinje länge och hon vet vad som brukar passa och vad jag bör se upp med. Jag hittar hingstar och frågar "men denna då?", och får ett långt svar om varför jag absolut inte ska välja honom. Det är bara att tacka och ta emot.
 
Men sen dök det upp en hingst som magkänslan gillade. Även hjärtat dunkade lite extra. Men jag vågade inte riktigt tro på det. Jag vet ju ingenting. Jag har inte kunskap nog att avgöra om hingsten skulle passa. Pratar åter igen med Kimbis uppfödare.
 
- Jag har hittat en hingst som skulle passa perfekt, säger hon. 
 
När hon säger vem det är och det är samma hingst som jag kollat på, som jag faktiskt gillat, så blir jag glad (och lite lättad). Hon säger att jag ska kolla lite mer på honom och hans stamtavla. Jag fick också lite andra tips om det skulle vara så att jag inte skulle fastna.
 
Men jag fastnar för honom. Mer än innan. Blir mer kär för varje gång jag kollar på honom. Kollar även på de andra förslagen. Magen är tyst. Magkänslan har redan valt. Nu är det bara att hoppas på att den valt rätt, för idag har jag bokat hingst till Kimbi. 
 


Stalker?

Namn:


E-postadress:


URL / Bloggadress:


Din Kommentar: