Förkyld häst

Kom hem från stallet för en stund sedan. Kimbi är fortfarande väldigt snorig men vid gott mod. Hon är fortfarande väldigt pigg så det är ju alltid något. Jag hoppas att hon bättrar på sig snabbt så vi kan komma igång igen. Tills dess får jag pussa på min hund Beyla som jag varit och hämtat hos mamma.




Ingen fälttävlan för oss

Tyvärr blev det ingen fälttävlan för mig igår. Kimbi hade tråkigt nog blivit förkyld och jag kände att det inte var läge att starta då. Otroligt tråkigt med tanke på att jag sett fram emot detta i fyra månader och Kimbi har varit så himla fin nu ett tag. Vi får avvakta istället och satsa på andra tävlingar. Om ett par veckor är det fälttävlan i Kinda och jag hoppas på bättre tur den gången.

Nu får alltså Kimbi ta det lugnt ett par dagar så hon hinner repa sig från sin förkylning. Lite skönt för mig att få ett litet break, men jag är ändå peppar på att träna vidare inför nästa tävling. Jag hoppas att jag och Kimbi kommer fortsätta utvecklas så att vi kanske är ännu bättre på nästa tävling än vad vi skulle varit om vi startat igår.




Uppladdning

Idag är det full uppladdning inför morgondagens fälttävlan som gäller. För tillfället snöar det ute vilket gör att det känns väldigt opeppande, men det är bara att bita ihop. Imorgon skulle det förhoppningsvis bli lite bättre väder så vi kanske slipper få en upprepning av senaste tävlingsdagen.

Idag hade jag tänkt att ta ett kortare dressyrpass inför imorgon och bara checka av Kimbi så att hon är lösgjord och så. Sedan ska hon tvättas och knoppas så att hon är i stort sett klar imorgon bitti. Jag har starttid redan 09.21 så det blir tidig uppstigning för oss.

Sedan ska jag packa det mesta inför imorgon. Det är ju tre grenar att hålla koll på så det är mycket som ska med. Mitt i allt detta ska jag dessutom hinna med att åka till Mantorp på banvisning klockan 18. Viweka ska med dit och sen hjälpa mig lite i stallet efteråt så det ska nog gå bra :).

Jag är väldigt spänd inför morgondagen. Ska bli så himla kul :)




Gör din egen terrängklocka

En riktig terrängklocka kostar ungefär en tusenlapp vilket hobbyryttaren kanske inte känner att det är värt att lägga på en klocka som man använder väldigt sällan. En terrängklocka är dock ganska användbar vid till exempel intervallträning eller, som det är tänkt att användas, på terrängtävlingar eller fälttävlan.

Jag har ett tag funderat på att göra en egen men har inte hittat någon bra beskrivning så jag improviserade. Jag tänkte dock skriva hur jag gjorde så att ni andra kan göra en liknande om ni googlar efter en beskrivning över hur ni ska göra en terrängklocka, eller fälttävlansklocka som den också kallas.

Vad jag använt är följande: självhäftande bred kardborre, en matlagningstimer med upp- och nedräkning, silvertejp, superlim samt en bit tyg.

1. Börja med att fäst ihop kardborredelarna mot varandra ungefär 5 cm in på båda delarna. Nu sitter alltså både den mjuka kardborren och den hårda ihop så att det är som ett långt armband som går att ha kring armen.



2. Dra bort skyddsplasten från resterande del på den mjuka kardborren. Jag har använd mig av ca 25 cm långa bitar kardborre. Fäst därefter någon form av tyg på den mjuka kardborren för att få en skön yta mot armen.



(3. Min timer som jag hittat går inte att stänga av, men för att slippa ha ett batteri som dras ständigt har jag gjort ett litet runt hål lika stort som batteriluckan så att jag kan ta ut batteriet när klockan inte används. Detta hål har jag gjort genom att lägga ut var klockan ska vara, mätt ut ungefär var batteriluckan hamnar och därefter skurit ut hålet. Mät en extra gång efteråt så att hålet är verkligen tillräckligt stort.)



4. Nu är det dags att fästa klockan på armbandet. Klockan ska fästas i skarven mot den mjuka kardborren på den klistriga delen du ännu inte gjort något med. För att klockan ska fästa bättre tar jag på superlim innan jag avlägsnar skyddsplasten och trycker dit klockan. Jag håller tryck mot klockan ungefär 15 sekunder.


5. För att skydda klockan mot vatten och smuts samt hålla fast klockan bättre mot armbandet tejpar jag alla kanter och runt om med silvertejp. Det måste inte vara silvertejp men det måste vara en tejp som fäster bra både på klockan och armbandet. Tänk på att inte tejpa över hålet för batteriluckan om ni har gjort ett sådant.



6. När hela klockan sitter fast ordentligt drar du bort det som återstår av skyddsplasten på den hårda delen och fäster också där det tyg du vill ha. Det är denna yta som syns utåt, så välj något fint tyg : )



7. Nu är klockan klar och det är bara att ut och galoppera! : )






Vad ska jag göra med detta?

Har varit en runda på Biltema. Införskaffat lite grejer. Nu ska här pysslas! Vi får väl se om jag lyckas med vad jag tänkt ;).




Uppladdning

Nu är det inte så många dagar kvar till fälttävlan. Idag var jag och Kimbi ute en sväng i skogen. Hon var väldigt tittig och spänd vilket troligtvis berodde på överskottsenergi. Tyvärr är det så hon visar att hon har överskottsenergi. Det är lika irriterande varje gång och man får verkligen lirka med henne. Jag red till en mjuk väg som går mellan två fält och galopperade i lugn galopp fram och tillbaka. Efter det släppte Kimbis spänningar och hon blev riktigt trevlig, om än väldigt pigg.

Denna veckan har jag i övrigt fullt upp då vi är schemafria från skolan för att skriva på våra B-uppsatser. Det går väl sådär för mig men förr eller senare blir den väl klar.




Pay and cross

I lördags var jag och Kimbi iväg på pay and cross. Hon var superduktig och tog banan som ingenting. Jag märkte redan på framridningen att hon hade full koll på vad hon skulle göra och det var i stort sätt bara att styra runt banan så fixade hon resten. Vi fick ett mycket bättre flyt än vad vi haft tidigare gånger. Vi kom fel på ett par hinder sådär men Kimbi reder ut det väldigt bra. Jag känner att jag inte behöver vara speciellt orolig inför terrängen på lördag. Kimbi kunde till och med gallopera genom vattnet utan att tveka. Det var snarare jag som tog tillbaka henne där för jag trodde att hon skulle vilja trava igenom vilket hon gjort tidigare, men icke!

Det var en tjej som jag tidigare ridit tillsammans med som var där och fotade, Ida Stark, och hon lyckades knäppa ett par fina bilder på mig och Kimbi som kommer nedan. Fina, duktiga, lilla häst!







Fälttävlan

Om lite mer än en vecka är det dags för mig och Kimbi och starta vår tredje fälttävlan. Förra året vid den här tiden gjorde vi vår debut på samma bana som kommande tävling, dvs Mantorp. Det är en underbar terrängbana med en stor variation av hinder och jättebra underlag.

Förra året när jag startade Kimbi blev vi tyvärr uteslutna i terrängen då piloten fock för sig att styra på fel hinder. Kimbi skötte sig dock hur bra som helst och vi var felfria i övrigt. På grund av detta fatala fel på min sida så behöver vi en start till för att ha kvalat till lätt klass. För att få starta lätt klass behöver man nämligen två godkända resultat. Dock vet jag inte när, eller ens om, jag och Kimbi kommer tävla lätt klass. Vi får se helt enkelt. Fälttävlan tävlar jag bara för att jag tycker det är så sjukt kul och för att ha något att träna mot i samtliga tre discipliner. Utan fälttävlan hade jag säkert gett upp dressyren på min stora klump och satsat mer på hoppningen, vilket självklart hade varit väldigt dumt.

Idag kom i alla fall de preliminära startlistorna och enligt dem kommer jag starta dressyren 10.38 vilket känns som en lagom tid. Inte alltför blodigt tidigt för en morgontrött människa som jag.

Här kommer ett klipp från Mantorps terrängbana där de visar upp sina terränghinder.




Nh, ett "annat" sätt?

Jag måste ta upp en sak som jag stör mig på. Jag har tänkt på det ett tag men idag läste jag ett inlägg på ett känt hästforum om saken vilket gör att jag bara måste ventilera mig lite. Jag har hört flertalet människor som verkar tro att tanken med NH, som står för natural horsemanship, skiljer sig väldigt mycket mot all övrig hästhantering.

Tydligen anser dessa människor att hästen kan bli förvirrad av att hanteras både med NH och "annan hantering". Jag har sedan barnsben blivit upplärd att använda mig av grunderna i NH, dvs respekt och ledarskap. Jag säger inte att jag är stenhård mot mina hästar men de ska se mig som sin ledare och ha respekt för mig. Respekt och ledarskap ser jag inte som något nytt gällande hästhantering. Jag har tagit för givet att det är vad alla får lära sig och att alla uppfostrar sina hästar enligt detta, bara att vissa lyckas bättre och andra sämre. Tydligen är så inte fallet då jag vet de som tycker att NH skiljer sig brutalt från vad de tidigare gjort och det är en revolution i deras tänkande kring hästar. Vad jag frågar mig då är vad de tänkte angående hästhantering INNAN de hörde talas om NH? Körde de bara lite på känn då eller och hoppades på det bästa? Har man ingen tanke med sin hantering av hästar är ju faktiskt frågan om man är redo att ta ansvaret över en häst?

När jag konstaterat att NH fortfarande inte är något allmänt känt, och ingenting som man lär sig på ridskolorna blir jag inte förvånad när jag ser alla ouppfostrade ponnys både runt om i cybervärlden men också på exempelvis ponnyakuten på TV. Tänk om alla skulle lära sig grunderna i NH, vad mycket mindre problem vi skulle ha med våra hästar. Jag har sett exempel där hästen inte har ett uns respekt utan bara drar iväg när man leder utan att tänka på människan för ett ögonblick. Jag var med om en häst i ett tidigare stall som gjorde detta med mig ett flertal gånger och på så sätt slet sig. jag frågade ägaren om hästen i fråga brukade göra så och fick till svar att; ja, det brukade hon, Men när hon drog iväg när man skulle till och från hagen kunde man helt enkelt släppa henne ett par meter innan stall/hage, för oftast sprang hon in. Jag är inte den som vill säga till andra hur de ska hantera sina hästar, men jag kan inte låta bli att känna mig irriterad.

Nu måste jag tillägga att jag inte är en "renodlad" NH-människa som springer runt med repgrimman i högsta hugg och aldrig låter min häst bara vara häst. Jag har dock ett tänk där hästen i fråga alltid ska ha respekt för mig, inte gå på mig och även kunna följa mig utan grimma och grimskaft. Jag tränar mycket på detta när jag löslongerar men även i hagen. Att hästen ska ha respekt för dig som människa när du leder är något jag tänker på varje dag när jag leder min häst. Jag låter henne aldrig dra iväg utan hon ska gå lugnt bredvid eller bakom mig.



Tävling i Kinda

I helgen var jag alltså och tävlade i Kinda. Det var hoppning och Kimbi skulle starta 1 m (bed A) och 1 m (A:0/A:0). Lite hastigt och lustigt bestämdes det även dagen innan att jag skulle ta med mig Viwekas häst Figaro också och hoppa samma klasser. Figaro har jag hoppat två gånger tidigare och ridit max 10 ggr.
I första klassen var Kimbi jättefin och verkligen väntade på hindren vilket gjorde att det blev en stadig runda på 0 fel. Med Figaro blev det också en fin runda på 0 fel. Det är förvisso inte lika förvånande då han är en gammal hopphäst som tävlat upp till 140 cm så en låg klass som denna är bara småpotatis för honom. Man får dock inte glömma att han är 22 år iår, även fast det är lätt att förbise det.
I andra klassen var Kimbi jättefin också. Dock var hon lite piggare i denna klass vilket gjorde att vi fick med oss en bom för vi kom lite nära. Dessutom kom vi totalt fel på två hinder när Kimbi blev lite stark så då fick vi två stopp. Välsigt retligt men jag är ändå väldigt nöjd med rundan på det stora hela.
För Figaro däremot blev det ytterligare en felfri runda och en riktigt bra tid i omhoppningen. Det var första gången jag red en riktig omhoppning sedan 2004 så det var lite ovant men riktigt kul. Figaro var en riktig klippa och tog alla hinder fint, även när det blev tajta svängar. Tiden räckte till en tredjeplats vilket jag är väldigt nöjd med. Det är en ära att få låna en sådan fin häst att få tävla med.
Det blev alltså 3 rosetter på 4 rundor denna dag. En väldigt bra dag med andra ord trots att vi inte hade vädret på vår sida utan det var någon ynka plusgrad och spöregn hela dagen.
En bild på mig och Figaro från framhoppningen till en av klasserna. Det är Viweka som har tagit bilden. Tyvärr blev det inte några bra bilder på Kimbi från dagen då Viwekas kamera inte ville vara med riktigt i det blöta vädret.



Jag är åtminstone lite tillbaka

Nu var det förvisso ett tag sedan jag skrev och det var också ett tag sedan jag fick tillbaka min iPhone. Dock har jag inte haft varken tid eller lust att blogga, även fast jag egentligen har 1000 saker att berätta om. Det är så himla myckt i skolan och jag är allmänt opepp. Jag vill bara hoppa över de här två sista månaderna på terminen och vakna upp när allt är klart. Tyvärr finns det ju inte några genvägar, så det är bara att bita i det sura äpplet helt enkelt.
Igår var Viweka med mig när jag red lektion för Pernilla i stallet på Kimbi. Viweka fotade under träningen som för övrigt gick sjukt bra. Kimbi har utvecklats enormt bara under den månaden som jag stått i nya stallet. Vi har ridit lektion ungefär en gång i veckan och jag har knappt hunnit rida dressyr något utöver det. Trots det är det stor skillnad sedan innan. Tänkte lägga upp ett par bilder från träningen. Alla bilder är alltså tagna av Viweka.

Jag ska försöka uppdatera om hur det gick på hopptävlingen i Kinda som var i helgen inom kort också : )