Hingstarna bakom kulisserna
Det är mycket som är svårt med att välja hingst. Extra svårt är det när man inte är så erfaren själv och vet riktigt vad man ska kolla på. Alla försöker göra sin research. Man googlar på nätet, youtube och på Facebook för att få fram så mycket info som möjligt. Men något som man inte kan googla fram och som sällan kommer fram är negativa aspekter som inte visas i rampljuset.
0Under hingstvisningen på Strömsholm satt jag lätt dreglandes på läktaren och var beredd på att signa upp mig på en hingst på stående fot. En ung hingst som visade en otrolig ridbarhet och ett kanontemperament inne i det fullsatta ridhuset.
Några dagar senare får jag ett meddelande från Kimbis uppfödare. "Du ska absolut inte använda honom. På framridningen var han livsfarlig. Han har ett väldigt tråkigt temperament. Han var otäck och farlig!". Min entusiasm för hingsten sjönk som
en sten. Självklart vill jag inte chansa på en sådan hingst. Jag tänker också på hur det skulle varit om jag inte hade Kimbis uppfödare som har en helt annan insyn än jag, och som månar om att jag ska göra rätt. Tänk om jag istället haft ett sto och
saknat dessa kontakter. Kanske skulle fölet ändå bli bra, eller så skulle jag föda upp något som jag inte alls klarar av eller vill stå för.
Jag förstår också att det är svårt att veta hur mycket det spelar in att de är hingstar och hur mycket som är deras faktiska personlighet. Jag tänker däremot att om jag hittar en hingst med kanontemperament trots att de är hingstar, så bådar det gott
till mitt framtida sto eller min framtida valack.
Denna hingst kunde i alla fall snabbt strykas från min lista. Jag låter gärna andra chansa och förhoppningsvis släpps inte temperamentet igenom till avkommorna. Jag är däremot nybörjare så det lämnar jag till proffsen. Jag hamnade åter på ruta ett, men
än en gång kan jag tacka Kimbis uppfödare för input och nya hingstidéer. En annan hingst är i stort sett spikad och jag kan knappt vänta på att få börja för säsongen. Det närmar sig med stormsteg!
