MartinaR

Den här gången skriver jag för en speciell anledning. Jag vill kunna skriva ner mina reflektioner och tankar under den kommande tiden. Jag har nämligen tagit beslutet att BETÄCKA KIMBI! 

Det är ett väldigt stort beslut för mig som jag har tänkt på i typ ett år. Men nu börjar det äntligen dra ihop sig för betäckningssäsong och det är så sjukt mycket för mig att läsa in mig på och lära mig. Jag har tagit hjälp av Kimbis uppfödare Anette som är otroligt hjälpsam. Tillsammans med henne hoppas jag att vi kan få Kimbi dräktig och förhoppningsvis få ett friskt föl nästa vår. 

Varför vill jag då betäcka Kimbi? Det är trots allt något som är förenat med mycket risker. Man får vara beredd på att man kan förlora både mycket pengar, men även riskerar man att förlora både sto och föl. Det var exakt vad som hände stallägaren som äger det stall som Kimbi står i. I somras födde hennes sto ett superfint stoföl. Tyvärr skadades stoet vid förlossningen och fick tas bort ett par dagar senare, och senare fick även fölet tas bort pga hjärtfel. Det var en upplevelse för alla i stallet där vi kämpade och pendlade mellan hopp och förtvivlan. Jag tror dock att detta var väldigt nyttigt för mig att uppleva. Jag vet att det inte är någon dans på rosor att ta föl, och jag vet vad jag riskerar.

En anledning till att jag vill ta föl på Kimbi nu är såklart att jag upplever henne som ett väldigt bra hästexemplar. Hon har ett otroligt vänlig individ med en fantastisk arbetsvilja. Hon älskar att arbeta och har otroligt lätt för sig. Hon är dessutom fint exteriört med fin typ och ben. Hon hade gärna fått vara mindre, men trots sin storlek rör hon sig väldigt lätt och är aldrig tungriden. 

Hon har utöver detta en väldigt fin stam både på fädernet och mödernet. Arvet från hennes fader har gjort att hon har ganska mycket i huvudet och har ganska lätt till stress. Kimbis uppfödare har länge avlat på samma stolinje som Kimbi kommer ifrån. Ur denna har många fina hästar fötts. Bland annat den godkände hingsten Klifton 1329 som har Briar som morfar och samma storfamilj som Kimbi på mödernet. Vi har även stoet Kemely som vann kungakannan som 3-åring och blev alltså Sveriges bästa gpngartssto det året. Kimbis linjer har alltså redan bevisat att det finns potential och jag hoppas självklart på att Kimbis förhoppningsvis kommande bebis ska gå i samma fotspår. 

Den andra anledningen till att jag vill ta föl nu är att hon trots allt börjar bli till åren för att få sitt första föl. Hon är 12 år och således 13 när fölet föds. Jag är glad för varje dag Kimbi är fräsch, men jag vet inte hur länge hon kommer vara det. Jag hoppas att vi har många år kvar tillsammans, men jag vill inte sumpa chansen att få en påläggskalv. Kimbi har trots allt lite gamla skador och är en stor häst vilket påfrestar kropp och leder. Det känns som det ligger bra i tiden för då är Kimbi 16 när man behöver börja göra lite mer med fölet. Då kan jag nog med gott samvete ta det lite lugnare med Kimbi och fokusera på en unghäst.

Det är också så att det rent ekonomiskt känns bra att skaffa föl nu. Jag har inte velat ta föl innan jag känt mig tryggare rent arbetsmässigt. Nu börjar jag få så pass lång erfarenhet att jag inte känner mig så rädd att bli arbetslös. Det kostar ju såklart en del att ta föl och inte minst att stå där med två hästar senare. Det är något jag måste ha i kalkylen. 

Jag hoppas att kunna skriva lite fler inlägg med mina tankar och reflektioner under den här resan. Jag söker själv efter avelsbloggar för att kunna lära mig mer men det är tyvärr inte helt lätt. Jag är inte den första amatöruppfödaren, och troligen inte heller den sista. 

Exteriörbild på Kimbi. För mig är hon såklart bäst och finast, men jag hoppas kunna vara tillräckligt objektiv för att kunna välja en hingst som kompletterar henne väl.